No more music in this house

Olofshöjdshubben är nere!!!
Jag vet inte hur man laddar hem saker när Olofshöjdshubben är nere ju. Inte rättvist.

Kanske ska sova i alla fall men det är bara svårt och drömmer så mycket konstigt nu för tiden. Inatt drömde jag att vi skulle åka till mormor i en stor minibuss som mamma hade hyrt och alla i familjen och alla vänner var med, även gamla barndomskompisar som är gifta o har barn. Jag glömde massa saker som jag var tvungen att ha med hela tiden och mamma skrek på mig och var jättearg för vi var tvugna att åka. Sen när jag äntligen hade hämtat alla saker sa hon att det var för sent, nån annan hade tagit min plats. Dom åkte utan mig fast att jag bönade och bad.
Det var den mildaste drömmen inatt, de andra vågar jag knappt prata om.

Man kan aldrig veta om man är ett psykfall eller inte. Lite moment 22, om man tror att man är ett psykfall kan man inte vara det eftersom att ett psykfall inte kan vara tillräcklligt skärpt för att veta sin psykiska stabilitet. Om man tror att man inte är ett psykfall är det alltså större risk att man är ett på riktigt. Skrämmande...

Olofshöjdshubben fortfarande nere. What have I done?
Har satt väckarklockan på klockan sju imorgon, i nåt slags löjligt försök till att vara hurtig och döva pluggångesten genom att vara i skolan redan klockan åtta.
Det kommer aldrig fungera. Men jag gillar att försöka.